När sajten var ung skrev jag en hel del recensioner där och jag tänkte plocka fram några av dem framöver. Länkarna i originalrecensionen är borttagna då sajterna sedan länge försvunnit.
Här är min recension av Dario Argento's häpnadsväckande film Tenebre / Tenebrae / Unsane / Shadows:
Tenebre
Av Argentos alla filmer är det här min absoluta favorit.
´The impulse had become irresistable. There was only one answer to the fury that tortured him and so he committed his first act of murder. He had broken the most deeprooted taboo and found not guilt, not anxiety or fear but freedom. Every humiliation which stood in his way could be swept away by the simple act of annihilation: Murder.´ Raderna läses upp ur Peter Neals senaste bok ´Tenebrae´ av en behandskad figur varpå boken kastas på en öppen brasa och förtexterna rullar igång.
Tenebre är igång!
Peter Neal är en författare som skriver giallos (alltså ett mordmysterie, namnet kommer av färgen på omslagen på den typen av böcker i Italien; gul), hans senaste bok ´Tenebrae´ är en internationell bestseller. Genom filmen får vi följa Peter på en promotionturne för sin bok, en turne som kantas av blodiga mord.
Någon eller några genomför mord som finns beskrivna i ´Tenebrae´ med närmast ritualistisk precision och lämnar sidor ur boken i offrens gapande mun. Han tar även bilder av sina offer...
Då och då dyker det upp drömsekvenser som tagna tillsammans bildar fundamentet till en mycket störd persons psyke. En person vars trauma över bortstötandet från en kvinna (här spelar Argento publiken ett spratt eftersom rollen spelas av en i Italien känd transvestit) visar sig vara dödlig ammunition i kampen mot samtliga kvinnor (och en del män) på jordklotet.
Återigen behandlas utanförskapet av Argento men den här gången från mördarens synvinkel och inte som i Phenomena eller Suspiria utifrån hjältefigurens.
En annan Argento-klassiker är att polisen trots stora vedermödor visar sig vara effektlösa (en alternativ tolkning är ´impotenta´).
I motsats till Suspiria och Inferno jobbar Argento i Tenebre med en mycket ljus färgskala utan kulört belysning som ser avsiktligt artificiell och ´magisk´ ut. Det är ju också den stora skillanden mellan de nämnda filmern, Suspiria och Inferno tar upp det övernaturliga medan Tenebre är en ren Giallo utan övernaturliga inslag. Många av morden i filmen sker i fullt ljus och de är gradvis blodigare genom hela filmen för att den sista kvarten explodera i formliga fontäner av röd sås med några av de mest spektakulära mord som någonsin filmats.
Många av morden i filmen har uppnåt klassisk, ja legendarisk, status. Framförallt armkapningen och knivmordet på öppen gata är scener som dyker upp i minnet när man tänker på filmen. En annan klassiker i filmen är filmningen med kran, nuförtiden är såna tilltag vanliga men det var det inte när filmen gjordes (då fanns det bara 2 såna kameror i världen). Här används greppet mycket skickligt för att ge en voyeuristisk insyn i ett lesbiskt pars liv, olycksbådande och inträngande vet vi hela tiden att något kommer hända snart (och vi blir naturligtvis inte besvikna). På kommentarsspåret säger Argento att han gillar sekvensen mycket (det gör vi, hans fans, också) och chockar oss med uppgiften att filmens finansiär bönföll honom att klippa bort den. Lyckligtvis lydde Argento inte och såhär i backspegeln vet vi ju att det var rätt val.
John Saxon som medverkat i bl.a. Terror på Elm Street-filmerna dyker upp i en biroll som Peter Neals agent och han gör som vanligt bra ifrån sig. Daria Nicolodi är förstås också med och även hon är i toppform.
Bara för att detta är min favoritfilm av Argento ska ni ju veta att han gjort flera filmer som kommer väldigt nära. Phenomena är en sån ochDeep Red en annan som också är väldigt, väldigt bra. Innan Argentos dalande form började med Trauma (1993) var hans filmer alltid ett tillfälle för skräckvänner att fira. Hans senaste film Non Ho Sonno (I cant sleep, Sleepless) är som tur är en återkomst som heter duga.
Detta är alltså, enligt mig, en av 80-talets verkliga skräckdelikatesser precis som Phenomena fast med skillnaden att den här är ett strå vassare.
BILD
Bilden är mycket bra, NTSC, och i OAR men den är inte anamorfisk. Färgerna är rätt avvägda och det syns väldigt lite av smuts och fläckar på filmen. Anchorbay tog sig besväret att lappa ihop filmen från olika kopior för att få en så bra master som möjligt. Tyvärr saknas det åtminstone en kort sekvens i filmen. Ett mord saknar några knivstick.
LJUD
Anchorbay Entertainment har gett filmen en ny 5.1-mix av det engelska ljudspåret och speciellt Goblins underbara musik har fått en rejäl ansiktslyftning men det finns gott om andra direktionella effekter. Vill man höra Argentos röst ska man slå på det italienska ljudspåret under inledningen av filmen, det är han själv som läser ur boken. Nu finns han även på kommentarsspåret förstås men hans engelska är inte så bra om man säger så.
EXTRAMATERIAL
Ett kommentarsspår med Argento (regissör), Claudio Simonetti (musik, en av musikerna i Goblin) och journalisten Loris Curci finns med. Loris försöker coacha men ofta missförstår de och pratar förbi varandra tyvärr. Trots det får man ut en hel del vettig information och massor av smaskig trivia om filmen.
Trailern (3min 14sek) är även den i OAR och har 1-kanaligt engelskt Dolby Digital-ljud. Man kan se trailern innan man ser filmen utan att det förstör.
Under Talent Bios kan man se information om Dario Argento, Claudio Argento, Claudio Simonetti, Anthony Franciosa, John Saxon, Daria Nicolodi, Giuliano Gemma och Eva Robbins.
2 Bakomfilmer följer med. Den första ´Special Camera Equipment´ (4min 27 sek) förklarar hur en av filmens mest kända sekvenser är gjord (kransekvensen alltså). ´Sound Effects´ (2min 6sek) visar hur ljudteknikerna hugger knivar i köttbitar för att få fram det där rättaljudet. Creepy.
Alternative End Credits (2min 16sek) finns också med. Det är samma slut som filmen vanligtvis har men med en låt av Kim Wilde på soundtracket istället för Goblin! På kommentarsspåret till filmen blir herrar Argento och Simonetti rejält paffa när de hör musiken i filmen men vi som tittar på disken förstår inte varför eftersom det är rätt musik där. Vi förstår när vi ser och hör den här sekvensen istället. Man undrar verkligen vad det är för pajas som bytt ut musiken.
ÖVRIGT
Precis som Motorsågsmassakern är det här en film jag verkligen älskar och jag ser den gärna om och om igen. Snyggt foto, intressant story och spektakulära mordscener bidrar till det höga betyget. Och precis som Motorsågsmassakern känns min hyllning för liten i sammanhanget.
Filmen är också känd som:
Shadow (Japan)
Sotto gli occhi dellassassino
Tenebrae
Unsane, Amerikansk titel med 10 minuter bortklippt.
Skräckvänner över hela världen och inte minst i Sverige ska skaffa den här filmen och den här disken är inte fy skam. Förutom detaljen att den inte är anamorfisk är det inte många fel. Den absolut bästa filmen Argento gjort och kanske den bästa skräckfilmen som gjordes på 80-talet gör det här till ett måste för seriösa samlare. För folk som inte gillar ´modern´ skräckfilm kanske filmen inte är tilltalande men även om man vanligtvis inte gillar skräck tycker jag ni ska spinna upp den här filmen i era spelare och försöka svepa undan era fördomar. Det här är inte bara en mästerlig skräckfilm, det är en mästerlig film.
Anchorbay har gett ut en ny dubbelutgåva av filmen tillsammans med Argentos Deep Red. Två underbara skräckfilmer till priset av en således. Det är samma överföring och samma extramaterial på den nya disken.
