Sömnlöst

I slutet av 90-talet såg sajten dvdforum.nu dagens ljus och en bit in på 10-talet försvann den sista inkarnationen, filmforum.se, in i dimman.

När sajten var ung skrev jag en hel del recensioner där och jag tänkte plocka fram några av dem framöver. Länkarna i originalrecensionen är borttagna då sajterna sedan länge försvunnit.

Här är min recension av Dario Argento's Sleepless, och ja, jag har köpt soundtracket på CD:

Non Ho Sonno (Sleepless)
Så var då äntligen Dario Argento tillbaka med en bra film efter ett par magra år med filmer som ingen egentligen vill kännas vid och med det absoluta bottennappet nu bakom sig (Phantom of the Opera).

Non Ho Sonno (I can´t sleep eller Sleepless, alltså Sömnlös) är en återgång till den rena giallon ala Tenebre. Och det är ju en genre där Argento vet vad som gäller och han levererar även här.

Max Von Sydow spelar en pensionerad detektiv som för 17 år sen löste en serie mord utförda av ´Dvärgmördaren´. Dvärgmördaren var i själva verket en författare som blev knäpp av de historier han skrev och började utföra morden i dem. Han hittades död, skjuten i huvudet och morden upphörde, tills nu. Någon har plockat upp handsken och fortsätter obönhörligen utföra mord enligt en bizarr barnvisa med djur som motiv. Mördaren lämnar kvar en pappfigur föreställande ett djur (olika varje gång) vid sina offer.

Jag måste säga att jag, trots träning, inte visste vem mördaren var förrän i absoluta slutminuten. Det är på känt Argentomaner en skön räcka blodiga mord och som vanligt finns det några som sticker ut. Det osköna mordet med engelskt horn (oboe?) ser verkligt bestialiskt ut. Ett mord ser lite taskigt ut på grund av kvaliteten på specialeffekten (ett avhugget huvud som ser mer än lovligt fejkat ut). Annars serverar Sergio Stivaletti specialeffekter som är verkligt otäcka, blodiga och trovärdiga.

Den som gör bäst i från sig i filmen är Max Von Sydow, hans milda pensionerade polis står i bjärt kontrast mot den moderna polisens metoder och man får känslan att Argento kanske är teknikfientlig innerst inne. Det var faktiskt kul att se Von Sydow i en Argento-film bara för känslan.

Det är snyggt filmat, vackert foto, redigeringen är klassisk Argento. Långa kameraåkningar och snabba chockerande klipp således. Inga överraskningar på den fronten men varför ändra på ett koncept som fungerar såhär bra?

Som sagt är det kul att Argento återvänder till form, jag placerar filmen i vad jag brukar kalla ´Inferno-spannet´, filmerna som inte är på topp men som inte desto mindre är intressanta. Det är alltså inte fråga om ett nytt mästerverk utan snarare om gott hantverk. Men det räcker som tur är ganska långt.


BILD
Bilden är i anamorfisk widescreen och i 1.77:1. Överföringen och skicket på filmen är det bästa jag nånsin sett på ett Argentosläpp. Tung färgskala med djupa färger utan blödning. Några få gånger syns fläckar men det är väldigt sällsynt.


LJUD
Man har glädjande nog massor av val när det gäller ljud och de jag hört låter bra. Det italienska ljudspåret har definitivt mer tryck än det engelska så man får skruva upp rätt bra när man har det engelska. Den direktionella mixen är omfattande och djup. DTS-ljudspåret har jag tyvärr inte kunnat lyssna på (min DVD saknar DTS-stöd). När man ser filmen med italienskt ljudspår verkar allt otroligt dubbat men med det engelska ljudspåret ser det ut ´som vanligt´ när det gäller italienska filmer: lite off men knappt märkbart. Den engelska texten följer inte vad som sägs på det engelska ljudspåret utan jag gissar att det är det italienska ljudspåret som översatts.

Goblin är också tillbaka och de har levererat ännu ett bra soundtrack till en Argentofilm. Jag kommer definitivt köpa soundtracket till filmen.


ÖVRIGT
Trailern följer med och en bakomfilm ligger också med. Båda är enbart på italienska.

Bakomfilmen är 15 minuter lång och har 2-kanaligt ljud. Man får följa Argento på inspelningen och han pratar på men tyvärr helt obegripligt för mig som inte kan italienska, det följs upp av några av filmens stjärnor som även de naturligtvis pratar italienska. Hela bakomfilmen är i 4:3 och verkar rätt så heltäckande, det är inte bara PR-fluff som så många bakomfilmer idag. Jag får rekommendera att ni inte tittar på den innan ni ser filmen även om ni inte kan italienska eftersom den mot slutet innehåller spoilers.

Trailern är 1min 22 sek och är intressant utan att ge bort för mycket. Kan ses innan filmen.

Annat extramaterial är:
Cast Artistico leder till en sida med skådespelarna i filmen och det är biografi och filmografi, på italienska naturligtvis.
Cast tecnico, här listas regissör, producent, fotograf och andra som är bakom kamerorna.

Inlaykortet listar de 24 kapitel filmen är indelad i.


Vem ska köpa disken? Alla skräckfilmsfans och i synnerhet Argento-fans. Det här är bättre än det mesta som strömmar ut från USA i skräckfilmsväg och en klar indikation på att Argento äntligen hamnat på rätt köl igen. Hans nästa film kan bli kanon!

Filmes officiella site finns här.